29
jan 13

Tvåändsstickat

Den här boken är nog den bästa som finns om tvåändsstickning. Den kom i ny och omarbetad utgåva häromåret och var efterlängtad av många. Författarna är Birgitta Dandanell och Ulla Danielsson.

Här finns såväl historik, som förklaring till tekniken och beskrivningar på grundmodeller, som man själv kan variera. Boken är rikt illustrerad med förklarande och inspirerarande fotografier.

Broderikursen på HV handlar just nu om ”broderat på stickat” och jag experimenterar med maskbundna stygn. Boken inspirerar med några vantar från Gagnef, broderade med sådana stygn.

Bland stickbeskrivningarna finns grundmönster på en pjäxsocka inspirerad av vantarnas mönster.

Jag bestämmer mig för att testa stygnen på ett par vantar.

…. och upptäcker att teckningen, som visar hur man syr stygnet är felaktig när det gäller hur man startar. Det borde se ut så här i stället.

Man börjar alltså med att sticka upp nålen i nedre delen av mönsterraden och tar ett litet snedstygn uppåt/bakåt. Sedan följer man den streckade linjen under arbetet och den heldragna linjen ovan arbetet. Det tog ett tag innan jag förstod detta, men sedan gick det bra.


28
jan 13

Knitter´s book of Finishing Techniques

Den här boken ska varken ligga på nattduksbordet eller stå i bokhyllan. Stickkorgen är dess rätta plats. Boken innehåller massor med nyttiga beskrivningar och tips angående uppläggningar, avslutningar, kanter, förkortade varv mm och är bra att ha till hands.

Det är ingen bok man läser från pärm till pärm utan man slår upp det man behöver för tillfället. Egentligen borde jag testa alla tekniker, tips och förslag på provlappar. Men just nu har jag fullt upp med övningarna till HV:s monteringskurs. Den här boken blir ett bra komplement till kursen.


27
jan 13

Flytta upp en för lång ärm högre upp på axeln.

Maken fick en tröja i julklapp med alldeles för långa ärmar. Vad gör man? Blundar och viker upp upp ärmen, klipper av ärmen och stickar en ny mudd eller tillämpar nyvunna kunskaper från monteringskursen på HV.

Vid närmare eftertanke var inte bara ärmarna för långa. Tröjan var av rak modell och saknade avmaskningar för ärmhålet. Ärmen hasade ner alltför långt på armen och tröjan var bylsig runt axlarna. Den såg helt enkelt alldeles för stor ut även om längd och vidd i övrigt var bra. Att flytta ärmen var den avgjort bästa lösningen. Tack HV för att jag fått lära mig hur man kan göra detta med bra resultat.

Jag gjorde så här:

1. Ärmarna klipptes bort. Därefter pillade jag bort garnrester och ett varv högst upp på ärmen. Maskorna sattes på en sticka och maskades av löst.

2. Ärmen provades in, dvs jag mätte ut var på axeln ärmen skulle sitta. Det fanns en risk att ärmen då skulle bli för kort i stället, men tur nog blev den exakt lagom lång, dvs 7 cm kortare.

3. Därefter tråcklades ett maskrakt ärmhål på fram- och bakstycket med ett bomullsgarn i avvikande färg.

4. Maskorna förankrades på fram- och bakstycket genom att jag virkade med ullgarn mitt i maskan en halv maska utanför markeringen.

5. Ärmhålet klipptes ut. De fria maskorna på fram- och bakstycket i den nedre delen av ärmhålet, alltså under armen, ca 7 cm plockades upp och förankrades med en lös avmaskning.

6. Sömmen under ärmen petades upp motsvarande ca 7 cm

7. Ärmen syddes i med maskstygn längs det tråckelmarkerade ärmhålet och slutligen ångades sömmen lätt.

Ärmisättningen blev bättre än den ursprungliga och passformen på hela tröjan mycket bättre. Nöjd alltså.

Kommentar:
Metoden att förankra maskorna med en virkning mitt i en maska lärde jag mig av Helene Wallin på hennes kurs ”Våga klipp”. Metoden fungerar bra i ull som inte är superwashbehandlad, så att fibrerna kan haka i varandra.

På HV:s kurs får vi lära oss att sy en söm på symaskin med 1:ans stygnlängd innan vi klipper. Jag gjorde så på en tröja för många år sedan och tyckte att sömmen blev bubblig. Men jag ska ge det en ny chans. Denna metod fungerar på alla garntyper.


26
jan 13

Förstygn på stickat

Du som följer min blogg vet att jag går på två av HV:s kurser, konstsömnad och montering av stickat Det har varit ganska sparsamt med rapporter, men det kommer mera.

Ni minns kanske den första stickuppgiften, en rak tröja med uppvikt kant, nedsydd båturringning och rak isydd ärm.

De första veckorna under vårterminen handlar om broderat på stickat och jag har experimenterat lite med förstygn på det första stickprovet.


25
jan 13

Övningsvantar del 2: Kursdeltagarnas förberedelseuppgift

Om drygt en vecka startar kursen i tvåändsstickning på Sollentuna slöjdgille. Jag har gett deltagarna en förberedelseuppgift så att vi snabbt ska komma igång med det egentliga kursarbetet. Nu tänker jag själv utföra samma uppgift och har startat med förberedelserna.

Vi ska sticka ett par ”gråvantar” som inte behöver vara grå. Mina blir gröna. Mudden består av vanlig resårstickning, resten ska stickas i tvåändsstickad slätstickning.

Så här har jag förberett mig:

Garnval:
Från mitt garnförråd valde jag ett tvåtrådigt garn från Bergå 6/2. Färgen ska inte vara för mörk i det första arbetet. Mitt är mellangrönt. Garnet är egentligen tänkt till vävning av plädar och är s-spunnet. Inte det perfekta garnet för tvåändsstickning, men det fungerar bra för den inledande uppgiften.

Nystningsmetod:
Garnet delades i två nystan eftersom vi ska sticka de båda vantarna parallellt. Hos en nybörjare kommer handlaget att förändras, när man efter lite övning blir mer van. Risken är annars, att man får en stor och en liten vante.
Garnet nystas, så att man kan ta garnet både innifrån och utifrån. Jag lindar en tofs över tumme och pekfinger som sticker fram ur nystat. Därefter kan man jobba med båda ändarna. Det finns elegantare sätt att nysta, men detta sätt fungerar bra.

Stickor:
Mina favoritstickor kommer från ADDI, men för denna uppgift kan man ta vad man har. Jag avråder dock från trä- eller bambustickor. Det är svårt att sticka hårt och fast med trästickor utan att bryta av dem. Stickstorlek 2,5 passar bra.

Nu är det bara att sätta igång.


24
jan 13

Böcker som inspirerar: 15 Minutes of Play

Oh, vad jag gillar inspirerande böcker. Om jag hittar något jag tycker om slår jag till direkt. På nattduksbordet ligger en hög som handlar om lappsömnad, broderi, stickning, vävning och klädsömnad tillsammans med några trädgårdsböcker och en deckare.

Just nu försöker jag bli duktigare på att hantera symaskinen och inser att lappsömnad är både roligt och lärorikt.

Victoria Findlay Wolfe har skrivit en bok, 15 MINUTES OF PLAY, som bygger på erfarenheter från bloggen med samma namn. Bloggen inspirerade mig att börja sy ihop lappar mer eller mindre slumpmässigt för att därefter kunna användas på ett mer strukturerat sätt. Jag har skrivit om det tidigare, här.

När boken kom beställde jag den genast från Adlibris och jag blev inte besviken.

Kudden, från inledningen av boken, sammanfattar vad det hela handlar om. Den är både slumpmässig och planerad på samma gång. Den bygger på lappar som till synes planlöst sammanfogts till trianglar. Dessa har sedan sytts ihop med vingliga ränder och en liten kvadrat i mitten till en utsökt charmig kudde.

Kudden är sydd av Victoris mormor/farmor. Victoria berättar inledningsvis om hur hon växt upp med lappar ungefär på samma sätt som jag skulle vilja beskriv min uppväxt bland trasor. Trasmattan är väl vår kulturs motsvarighet till den amerikanska quilten. Båda väcker såväl känslor som minnen.


23
jan 13

Övningsvantar del 1: Hur många maskor ska jag lägga upp?

Nu börjar frågor från kursdeltagarna dyka upp. Man frågar: Hur många maskor ska vi lägga upp för gråvantarna?

Det vore enklast att svara så här: 64 blir bra.

Men tyvärr är det inte så enkelt. En välsittande vantamudd ska dels passa till din handled samt vara precis så vid att den känns bekväm. Även om vi stickar i samma garn har var och en olika handlag och kommer att sticka olika hårt.

Jag har kollat vantar i mina gömmor och kommit fram till att mina vantmuddar har 64 – 80 maskor.

Om du stickar resår med 2 räta och 2 aviga ska maskantalet vara delbart med 4. Då passa det förmodligen med följande uppläggning för damvantar.

Små händer: 64 maskor
Medelstora händer: 68 maskor
Stora händer: 72 maskor

Detta gäller för ett 2-trådigt ullgarn, 6/2, som inte är superwashbehandlat och stickor nr 2,5.

Om vantarna blir för stora kan man tova ihop dem lite, om de blir för små får du ge bort dem till någon med mindre händer.

Dessa vantar stickas av Gunnel Fransson under kursen i tvåändsstickning på Näsets bystuga sommaren 2012.


22
jan 13

Vad är Gråvantar?

De flesta tvåändsstickade vantar som finns bevarade på bygdegårdar och museer är ofta vackert dekorerade finvantar, kanske brudvantar. Men jag vågar påstå att de flesta vantar som fanns på gårdarna var av ett helt annat slag, nämligen varma och slitstarka arbetsvantar.

Tvåändsstickningstekniken är främst bevarad i skogslänen, både i Sverige och Norge där behovet av extremt varma vantar var störst. Vantar slets naturligtvis ut. Bara finvantarna som endast användes till fest och helg finns bevarade.

Gråvantarna ovan är funna på soptippen i Furudal av Inger Wallin och kan nu beskådas på Norrboda Gammelstad som drivs i Ore hembygdsförenings regi.

Här ser vi vantar som använts under lång tid och där de utslitna delarna flera gånger ersatts av nystickade. Högervanten har tumme och pekfinger som underlättar arbetet i skogen. Vantarna tillhör Gerd Lång, Näset, Furudal.

Nedan ser vi fler av hennes tvåändsstickade vantar av liknande typ.

Samtliga vantar ovan är stickade under 20-40-talen.

Vantmuddarna är stickade i vanlig resårstickning, som började bli vanligt när skolslöjden introducerade nya stickmetoder. Resårstickningen passar bra på arbetsvantar där passformen är viktig. De måste ju sitta stadigt på handen. Det går inte att tvåändssticka resår.

Man lärde ut tvåändsstickning i skolorna så sent som på 30-talet, i alla fall i Dalarna. Min mamma som gick i skola i Sörsjön, en by mellan Sälen och Särna i Nordvästra Dalarna lärde sig tvåändsstickning i skolslöjden i slutet av 30-talet.

Under kursen i tvåändsstickning på Sollentuna slöjdgille stickar vi egna gråvantar. Men de behöver varken vara grå eller ens enfärgade. Man kan göra några ränder på muddarna, sticka tvåändsstickningen med två färger och till och med byta färg för att uppnå olika färgeffekter.

Om det är någon av er kursdeltagare som har ett par gamla utslitna vantar, där muddarna är välbehållna, så kan ni ta tillvara muddarna på samma sätt som ovan och sätta maskorna på stumpstickor till första kursträffen.

Syftet är att lära sig den grundläggande tekniken i tvåändsstickning och samtidigt sticka varma, användbara och välsittande vantar.


20
jan 13

Kurs i tvåändsstickning för Sollentuna slöjdgille

I februari startar jag en kurs i tvåändsstickning för Sollentuna slöjdgille. Vi kommer att träffas en kväll var annan vecka i 5 -6 gånger. Det var många år sedan jag höll en kurs som planerades från grunden och jag har funderat en hel del på upplägget.

Just nu tänker jag så här: Tvåändsstickning är ju inte svårt, bara något annorlunda än ”vanlig sticknig”. Om man är van att sticka behöver man varken titta eller tänka på vad man gör. Då är det svårt att sticka på ett annorlunda sätt utan att falla tillbaka i gamla vanor.

Detta får bli startpunkten för kursen. Vi börjar med gråvantar. Så får det bli.


19
jan 13

Formexmässan eller Skapande Broderi:s utställning i Skogås

Idag åkte vi till Älvsjö för att besöka Formexmässan. De ville ha 250 kr i inträde, alltså 500 för oss båda. Oskäligt, även om det är en intressant mässa.

I stället styrde vi till Skogås för att se föreningen Skapande Broderi:s utställning med massor av broderier. Vi blev till och med bjudna på kaffe av en trevlig dam, som också tog sig tid att visa utställningen.

Jag kände igen två broderivänners arbeten. Färgstarka Asta Levinson Persson visade några bilder i rosa.

… och Ingrid Malmberg visade flera glada och charmiga sommarängar. En frosttig vinterdag som denna med – 12 grader i stockholmsområdet känns sommaren oändligt långt borta och oändligt efterlängtad. Njut av denna förtjusande bild.

Om du vill se utställningen är det lite bråttom. Den stänger på torsdag.

Skapande broderi är en nystartad förening som rivstartat med både utställning och ett intressant kursprogram. Läs med här.

Utställningenslokalen drivs av kulturföreningen Lyktan i Skogås, en helt ny bekantskap för mig. Föreningen arrangerar många intressanta utställningar. Läs mer här.