När jag är inne på avdelningen stickat från Dalarna passar jag på att visa ett par moravantar som jag stickat själv.
Beskrivningen kommer från Mora hemslöjd och bygger på traditionella vantar från Mora. Jag är inte helt nöjd med beskrivningen, vanten blir bred och kort om den stickas exakt efter beskrivningen.
Man kan se fler Moravantar IRL bl på Textilkammaren vid Zorns gammelgård.
Damvantarna från Ore är inte lika överdådigt mönstrade som herrvantarna, de är vita, med en röd dekorrand och ofta en dekoration vid tumkilen. I övrigt är de enfärgade och slätstickade.
Här visas några exempel från Ore hembygdsförenings magasin.
Här kommer ytterligare ett par vantar för Ores herrar.
Detta par har alla de typiska detaljena bevarade:
Färggranna bårder både på kvalen och över handen, tumkil med dekoration vid sidan och snoddar att hänga upp vantarna i.
Herrvantar från från Ore hembygdsförenings magasin.
Titta noga på bilden.
Mönstret är skrytsamt överdådigt och pråligt. Men den uppmärksamme ser snart en färgskiftning och där slutar mönstret på ett oväntat sätt. Visst vore det naturligare med ett mönster som löper längs hela tummen?
Vanten vittnar om bondesamhällets knappa villkor och om hur man med stor omsorg tog tillvara det man ägde.
Denna vante har förmodligen varit en finvante som så småningom blev utsliten, man repade upp det utslitna, plockade upp maskorna på den del som fortfarande kunde användas och stickade helt enkelt en ny vante. Garnet är snarlikt det gamla, men man ser ändå en tydlig färgskiftning. Kanske har man använt egen ofärgad ull från gårdens bruna får.
Den nystickade delen av vanten fick inte de dekorationer som var vanliga på herrvantarna utan fick bli helt enfärgade.
Vantarna är stickade i tvåändsstickning som ger en mycket tät och slitstark kvalitet – utmärkt för karga vintar och långa arbetsdagar i skogen.