16
jun 12

Handspunnet, rätstickat och liten uddspets

Konstigt att jag har så svårt att bli riktigt klar med mina arbeten. Jag brukar tröttna när jag kan föreställa mig det färdiga resultatet, då är det inte så spännande längre. En klok lärare sade en gång ”Man tycker att något är intressant så länge det finns ett problem. Löser man problemet brukar intresset försvinna”. Jag tog nog till mig detta eftersom det stämmer utmärkt på mig.

image

Nu har jag i alla fall gjort klart denns sjal i handspunnet garn från långfibrig gobelängull. Den var egentligen lättstickad, men att fästa trådar och blocka tillhör det ointressanta.

image

Jag stickade först en trekant i rätstickning, från spetsen och uppåt, och ökade en maska i början på varje varv, tills garnet tog slut.

image

Sedan stickade jag fast en uddspets i svart garn av samma ull.

Garnet är resultat från en kurs i spinning på Sätergläntan för ett par år sedan. Vi övade oss att karda långfibrig ull så att fibrerna kom att ligga parallellt.

image image

Det är inte helt enkelt när kardorna är mycket kortare än ullen.


13
jun 12

Mina fem provlappar

Igår skrev jag allmänt om provlappar och jag verkar vara överens med dem som kommenterat mitt inlägg. Idag tänker jag beskriva mina fem provlappar frå UFO-lådan.

1. Först ett underkjolsmönster från Hermana Stengårds samlingar. Insamlat på Gotland och publicerat 1925.

image

Lappen är en kursuppgift från HVs grundkurs i stickning. Tänk så enkelt det är att åstadkomma den veckade effekten. Jag stickade först en halsduk och påbörjade därefter en väst i samma kvalitet.

2. Den andra lappen är mer ett planlöst testande. Den kommer från HVs fortsättningskurs i stickning. Vi höll på med olika randningar och jag ville testa bleka färger, som inte såg mycket ut för världen när de låg bredvid varandra i garnkorgen . Gillade faktiskt de bleka ränderna.

image

På samma lapp finns även en spindel, en test av olika metoder att skapa spindelbenen. Det är maskstygn, broderade kedjestygn, stickade maskor och stjälkstygn.

Slutsats av denna lapp: Jag gillar ränderna, men spindel får nog bo kvar i sin låda. Det är svårt att få fina och distinkta tuna linjer på stickat. Tycker att stjälkstygnen är bäst, men de är ju inte lika elastiska som stickningen – bäddat för problem.

3. Den tredje lappen är också en kursuppgift. Jag såg fram emot att få lära mig underbara Märta Stina Abrahamsdotters mönster under ”Stickresan genom Sverige”. Och visst är hjärtat fint.

image

Jag hade planerat en hel tröja, men hade ingen aning om vad det skulle innebära. Tekniken, där man snor garnet på baksidan för varje maska är inte lätt att lära sig och fruktansvärt tidsödande. Nej, det blir ingen Märta Stina tröja för mig och jag är verkligen glad att jag testade i liten skala. Lappen är ganska stor, så jag kan nog göra något annat av den så småningom, kudde, sittdyna, väska eller något.

4. Den fjärde lappen är också en teknikövning. Rundstickad rätstickning blir en fin kant på en kofta, nederkant på vantar etc. Det blev ett par muddar med denna teknik i kanterna efter detta tekninkprov. Visade den på bild häromdagen.

image

5. Garnet i den sista provlappen kommer från en mattfabrik, restgarn från mattvävning och ganska hårt och vasst. Det var inte särskilt trevligt att sticka med, men efter tvätt blev det faktiskt ganska mjukt och betydligt smidigare.

image

Jag stickade några hål, helt enkelt för att jag gillar enkla hål utan alltför komplicerade spetsmönster. Det blir inget större arbete i detta garn.


12
jun 12

Varför gör man provlappar?

Ur en av mina UFO-lådor dök det upp 5 provlappar. Jag pysslade med innehållet i lådan undet Online Stickcafé på Facebook förra tisdagen och frågade deltagarna om man brukar sticka provlappar. Det kom inte så många svar, men de som svarade skrev att de aldrig stickar provlappar. Synd tycker jag. Så därför skriver jag ett blogginlägg om just provlappar.

image

Varför gör man provlappar? Egentligen borde jag låta mina läsare svara, men jag tänker ändå ge min syn på saken.

1. Om jag ska sticka efter en beskrivning så kan jag med provlappens hjälp ta reda på om det jag tänker sticka kommer att passa. Jag vill veta hur många maskor det går på 10 cm och hur många varv jag måste sticka för att få 10 cm. Sedan kan jag kontrollera mönstret och göra nödvändiga förändringar.

2. Eftersom jag sällan stickar efter beskrivningar är provlappen nödvändig för att kunna räkna ut hur jag ska göra, antal maskor, antal varv, var intagningar kommer, ökningar etc.

3. Jag vill ta reda på hur ett nytt okänt garn ser ut uppstickat och vilken kvalitet det blir.

4. Jag vill göra ett tvättprov. Kanske t o m kolla om jag kan tvätta det färdigstickade i tvättmaskinen. Nya tvättmaskiner har utmärkta ullprogram.

5. Jag vill lära mig ett nytt mönster eller en ny teknik.

6. Jag vill kolla vilka stickor jag ska använda för att få önskat resultat.

7. Jag vill göra en grov uppskattning av hur mycket garn som går åt. Då beräknas hur mycket en kvadratdecimeter av provet väger och hur många kvadratdecimeter stickprojekt beräknas bli. Sedan är det bara enkel multiplikation.

Det finns säkert fler anledningar att göra provlappar, men för mig är dessa de viktigaste.

Vissa tycker att det är tråkigt att göra provlappar. Det tycker inte jag, men det är tråkigt att misslyckas.

Och nu till den intressanta frågan.
Stickar du provlappar?
Om ja: Varför?
Om nej: Varför inte?


09
jun 12

Rödvitt i Dalarna

Hemslöjden 100 år firas i hela landet med utställningar och aktivitetet.

Jag besökte för ett par veckor sedan jubileumsutställningen på Dalarnas museum, och eftersom jag på sistone pysslat med orevantarna fortsätter jag att uppmärksamma det röd/vita.

Denna utställning visar bl a många vantar, både traditionella och nyskapande. Inga typiska Orevantar dock, men man ser tydligt det röd/vita inslaget i många alster.

image

Det röd/vita återkommer också i andra föremål i utställningen. Jag gillade både trasväven och kuddarna på detta tema.

image

image

Utställningen pågår hela sommaren och visar en fantastisk variation av tekniker och material.


08
jun 12

Alla var där

Många i bloggvärlden har redan rapporterat från öppningen av Hemslöjden 100 år på Liljevalch, så jag gör det kort. Alla var där, det blev lite trångt så om man verkligen vill se utställningen måste man gå dit igen. Och det måste man. Det var fantastiskt.

Visar ett av de 2 000 löven som passade särskilt bra just på nationaldagen.

image

Det var inte helt enkelt att ta reda på vem som gjort vad. Om du vet vem som har gjort lövet önskar jag att du skriver namnet i en kommentar. Vill gärna ge lövmakaren kredit för det fantastiska lövet.


07
jun 12

Johanna Wallins småvarmt och i-cord

Igår berättade jag om hur dessa muddar kom fram ur mina gömmor.

Inspirationen kom från Johanna Wallins blogg som tyvärr inte finns längre. Men Johanna har en ny hemsida på knit2use.se.

Om du är medlem i Ravelry kan du få  mer inspiration av Johanna här.

Man får lust att leka med i-cord efter att ha sett hur Johanna använder dem på sitt eget finurliga sätt.

Så här stickar man en i-cord:

– Ta två strumpstickor.
– Ta ett passande garn, spelar ingen roll vilket.
– Lägg upp 4 – 5 maskor.
– Sticka räta maskor till varvets slut.
– Vänd inte utan skjut tillbaka maskorna till stickans högra sida.
– Låt garnet löpa bakom maskorna och håll ganska fast.
– Sticka varv 2 med räta maskor.

Fortsätt på detta sätt. Du får en rund snodd som kan användas på många olika sätt.

Nyckelbollarna på denna blogg hänger hänger på en i-cord.


06
jun 12

Ny månad, nytt UFO

Ja, då har jag anmält ett nytt UFO för 12 under 12 projektet. Denna gång har jag gjort en genomgång av mitt garnförråd och samlingen av påbörjade stickarbeten.

Det blev tre plastlådor och en korg över, som inte riktigt passade i samlingen. I ena lådan ligger en sjal som blir mitt UFO inom projektets ram, men jag tänkte även försöka ta ställning till det övriga i lådorna och packade upp den första igår.

Den visar sig innehålla i stort sätt färdiga arbeten: 5 provlappar, 3 muddar och ett par vantar. Det är endast avslutande tvätt och ev blockning som saknas. Ganska enkelt fixat alltså. Undrar just varför jag inte gjort det för länge sedan.

Tvättbaljan fram. Det tog inte mer än en halvtimme att tvätta och skölja allt. Sedan fick det torka på strykbrädan. Några arbeten spändes ut med nålar för att ligga slätt.


Här ligger de tre muddarna.
1. Längst till höger ett par muddar med fransar av i-cord, inspirerade av Johanna Wallins blogg.
2. Överst till vänster ligger ett par muddar i bohusstickning. De blev klara 2009 och jag har använt dem en del. Men tyvärr har de inte hållit formen, utan blivit för vida. Jag gnuggade lite extra i tvätten och hoppas att de krymt ihop lite. Jag skrev om dem i ett av de första blogginläggen på denna blogg.
3. Nederst ligger ett par muddar inspirerade av mönster och färger från Hälsingland.


05
jun 12

Orevantar på nätet

Jag fortsätter att jobba med orevanten, letar på nätet och planerar att så småningom göra en beskrivning. På nätet fanns inte så mycket men på ”Digitala museet” fann jag fyra vantar från Ore. Två av dessa var damvantar med något olika utförande.
image

Länk till vante 1.

image

Länk till vante 2.

Dalarnas museum har gett ut en fin bok som är en introduktion till museet fasta dräktutställning. Omslagsbilden visar den vackra vinterskruden från Ore, med en kvinna som tar på sig sina vita vantar. Boken kan köpas på museet, men den finns även på Adlibris.se.

image

Dräkt & textil i Dalarnas museum (Häftad)
av Kerstin Anker.


03
jun 12

Beskrivning av orevanten med exemplet från Norrboda som utgångspunkt.

image

Denna vita vante bärs av kvinnorna till Oredräkten på vintern. Men jag tycker att den fungerar bra även om man inte bär dräkt.

En orevante behöver inte se ut exakt på detta sätt. Om man studerar gamla damvantar från Ore kommer man att upptäcka att de alla är olika, men att det finns några tydliga gemensamma drag.

image

1. Färgen är alltid naturvit med röd dekor på mudden och ofta även vid tumkilen på vantens ovansida. Den röda färgen kan ha olika nyanser, men är oftast en mättad klarröd färg som ibland går något mot vinrött.

2. Mudden är något vidare än handleden med några hoptagningar så att den smalnar av mot handen. Mudden avslutas med en ”midja” i kedjegång, dvs två krokvarv med udda antal maskor i varvet. Vidden kan variera något.

image

3. Uppläggningen sker som vanligt i tvåändsstickning med tre trådar. Kombinationen av färger i uppläggningstrådarna kan utnytjas för att få dekorativa effekter.

4. Efter uppläggningen stickas ett eller flera varv med krokvarv eller avigmaskor så att mudden inte ska rulla sig. Även här utnyttjas möjligheten att skapa dekorativa effekter genom att blanda det röda och vita. Man kan skapa både prickar och ränder.

image

Ovanför ”midjan” som avslutar mudden stickas tummarna med tumkil. På båda sidorna om tummen finns en liten dekoration. Denna består ofta av ett zig-zag mönster i röd färg på ovansidan av vanten och en stapel dekorativa krokmaskor (krus) på insidan. Ibland finns både krokmaskor och zig-zagmönster på ovansidan.

Partiet ovanför tummen är slätstickat i naturvitt ullgarn. Det finns tumvantar, fingervantar och halvvantar.