Visst har jag stickat mycket men har ändå mycket att lära. Under första kursdagen på HV:s stickkurs inser jag vikten av en strategi för att planerar och genomför ett projekt från början till slut. Ofta fastnar jag när det är dags att ta beslut om ett visst moment. Helhetsstyn är ju viktigt i alla sammanhang. När det gäller stickning innebär detta bl a att planera alla små detaljer på ett genomtänkt sätt redan från början. Vår kursledare Ulla verkar vara fast besluten att pränta in detta synsätt hos oss.
Första uppgiften handlade om att sticka några delar till en minitröja med uppvikt nederkant och rak halsringning, som formas i efterhand med invik och söm.
Moment som vi tränade på:
– Uppläggning, virkad med en tråd i en avvikande färg och material, som man kan ta bort för att få öppna maskor.
– Vikvarv.
– Sticka samman uppvikningen och samtidigt göra nästan osynliga ökningar.
– Kantmaskor.
– Använda en tråd för att hålla koll på antal stickade varv, ökningar mm.
– Vanlig korsuppläggning.
– Lyfta en maska på rätsidan före kantmaskan för att kanten inte ska rulla in sig.
– Avmaska med avvikande garn där man sedan ska sy ihop med maskstygn.
Tags: Fk2 i stickning
Stort tack för att du delar med dig! Jag har många ouppfyllda önskningar kvar när det gäller stickning, så jag åker tacksamt snålskjuts när andra är på kurs osv.
Det känns lite kluvet vad man ska skriva. Vår kursledare har bett oss att inte sprida hennes material och det har jag stor förståelse för, men jag tänker skriva i form av anteckningar för mig själv och den som vill läsa är välkommen. De bilder jag visar från kursen är på sådant jag stickat själv. Roligt att du vill läsa.
[…] minns kanske den första stickuppgiften, en rak tröja med uppvikt kant, nedsydd båturringning och rak isydd […]