Jag är nu inne på min tredje kurs i konstsömnad på HV-skola och nu broderar vi enbart knutar som fyra veckor framåt.
I väntan på nya foton har jag ägnat kvällen åt att redigera bilder från grundkursen. De finna nu på mitt Flickr!-arkiv. Katalogerna ”Bygdebroderier” och ”Yllebroderier” innehåller bilder från kursen.
Här ovan ser du en bild med Blekingekänsla.
Fler bilder på Blekingesöm.
Resultaret av första övningen på Handarbetets vänners konstsömnadskurs. Först hade vi en designövning när vi fick leka med linjer – klottra helt enkelt. Därefter fick vi leta fram ett parti i kluddet som vi gillade. Helt plötsligt hade vi en skiss för kommande broderiövningar. Bara att fylla med 17 olika sorters stygn. Rolig, kreativ och nyttig övning.
Visar idag några bilder på garner som vi färgade under stickhelgen på Sätergläntan sista helgen i augusti.
Vi provfärgade en härva av 15 olika färger, därefter testade vi att färga en färg i olika olika färgstyrka.
Andra dagen genomförde var och en egna färgningar. Både garnhärvor och sk styckfärgning. Bilderna visar provfärgningarna och min turkosa färgning av 4 hg garn samt ca 2 hg i färgat i samma efterbad.
Vi gjorde styckfärgning i olivgrönt.
Jag letade i lådorna därhemma och hittade dessa ärvda mamelucker i fin och smidig ull, ett par vantar och en liten provsjal från en kurs i etnisk spetsstickning. Allt åkte ner i färgbadet och jag är förvånad över att resultatet blev så bra.
Man behöver inte springa runt på museerna för att ta del av fantastiska samlingar. Det är bara att gå in på Digitalt museum. En sökning på Ore och vantar gav fyra träffar
Man kan även söka på norska digitala museet, men då måste du veta sökorden på norska. För att se klassiska norska vantarna med stjärnmönster söker man på Selbu och votter.
Hamnade på Ovansiljans Quiltförenings årliga utställning i Mora för drygt två år sedan och blev helt tagen. Det var inte bara utställningsföremålen som imponerade utan också, att en liten förening – jag tror att de var 63 medlemmar – åstadkom en helt överväldigande utställning med mer än 200 utställda arbeten. Och jag som tyckt att lapptäckessömnad var lite löjligt – klippa sönder fina tyger och sy ihop dem igen – Varför då??? Jag skämdes nästan.
Gick hem och tittade på mina gamla tyglappar som samlats under åren på ett helt nytt sätt. Året därpå missade jag utställningen, så i somras gick jag in på deras hemsida för att kolla utställningstiderna och möttes av en notis om att det fanns en plats kvar på en endagskurs i frihandsquiltning. Anmälde mig genast och ovan ser ni resultatet av mitt första försök.
När jag är inne på avdelningen stickat från Dalarna passar jag på att visa ett par moravantar som jag stickat själv.
Beskrivningen kommer från Mora hemslöjd och bygger på traditionella vantar från Mora. Jag är inte helt nöjd med beskrivningen, vanten blir bred och kort om den stickas exakt efter beskrivningen.
Man kan se fler Moravantar IRL bl på Textilkammaren vid Zorns gammelgård.
Damvantarna från Ore är inte lika överdådigt mönstrade som herrvantarna, de är vita, med en röd dekorrand och ofta en dekoration vid tumkilen. I övrigt är de enfärgade och slätstickade.
Här visas några exempel från Ore hembygdsförenings magasin.
Här kommer ytterligare ett par vantar för Ores herrar.
Detta par har alla de typiska detaljena bevarade:
Färggranna bårder både på kvalen och över handen, tumkil med dekoration vid sidan och snoddar att hänga upp vantarna i.
Herrvantar från från Ore hembygdsförenings magasin.
Titta noga på bilden.
Mönstret är skrytsamt överdådigt och pråligt. Men den uppmärksamme ser snart en färgskiftning och där slutar mönstret på ett oväntat sätt. Visst vore det naturligare med ett mönster som löper längs hela tummen?
Vanten vittnar om bondesamhällets knappa villkor och om hur man med stor omsorg tog tillvara det man ägde.
Denna vante har förmodligen varit en finvante som så småningom blev utsliten, man repade upp det utslitna, plockade upp maskorna på den del som fortfarande kunde användas och stickade helt enkelt en ny vante. Garnet är snarlikt det gamla, men man ser ändå en tydlig färgskiftning. Kanske har man använt egen ofärgad ull från gårdens bruna får.
Den nystickade delen av vanten fick inte de dekorationer som var vanliga på herrvantarna utan fick bli helt enfärgade.
Vantarna är stickade i tvåändsstickning som ger en mycket tät och slitstark kvalitet – utmärkt för karga vintar och långa arbetsdagar i skogen.
Ore hembygdsförening har en intressant samling av textil från Ore.
Textilierna är spridda på tre olika platser: Ore dräktkammare, Gammelstan och i Magasinet.
Jag har haft förmånen att ta del av samtliga samlingar och kommer att visa en del här på bloggen. Som mina läsare säkert förstått är mitt främsta intresse stickning och framför allt tvåändsstickning. Det betyder att jag främst intresserat mig för stickat från samlingarna.
Läs mer här:
Information om Ore dräktkammare: här
Dräktkammaren kallas även Orekammaren: här
Gammelstan i Norrboda: här
Rapport från ett studiebesök i Gammelstan med bilder på stickat: här