Nu har jag nog tagit mig vatten över huvud. Vart detta projekt leder mig vet jag inte men det känns spännande och engagerande.
Det finns en brevkorrenspondens mellan min far och min farmor från 1941-1949. Det är främst farmors brev som finns bevarade. Hon berättar om livet på den lilla gården i Småland, nära hallandsgränsen där de bodde. Nu läser jag breven, frågar släktingar om sådant jag inte begriper och broderar den historia som växer fram.
Broderiet är ett led i Föreningen Skapande Broderi Stockholms samarbete med Postmuseum och kommer att resultera i en utställning på temat Postal Art. Utställningen kommer att visas på muséet från senhösten 2018 och större delen av 2019.
Bilden ovan visar min trevande start. Jag har tecknat av det enda foto som finns, på hela familjen från 40-talet, på ett smörpapper.
Bilden tråcklades sedan fast på bakgrundstyget och konturerna markerades med tråckelstygn. Detta var mitt första misstag. Jag hade räknat med att kunna riva bort papperet och brodera med konturtråcklingen som stöd, men papperet är så starkt att det river med sig stygnen. Nu jobbar jag med en vass och spetsig sax för att frilägga motivet.
Mitt bakgrundstyg är en gammal, grov och sliten linnehandduk. Den är förmodligen äldre än från 40-talet. Handduken är hemvävd och visar prov på ett gediget handarbete. Den är flitigt brukad under lång tid, tunnsliten och på sina ställen trådsliten. Jag började med att ”laga” hålen med langettstygn, dels runt hålen och dels runt de trådar finns kvar.
Det första motivet på blir alltså en familjebild, som visar familjen från tiden för brevväxlingen. Tråden jag använder är svart redgarn, ett tunnt ullgarn.
Sedan tänker jag mig fler bilder från livet på gården, så som det framträder i farmors brev. Det kanske även blir citat ur breven.
Fortsättning följer.
