Herrvantar från från Ore hembygdsförenings magasin.
Titta noga på bilden.
Mönstret är skrytsamt överdådigt och pråligt. Men den uppmärksamme ser snart en färgskiftning och där slutar mönstret på ett oväntat sätt. Visst vore det naturligare med ett mönster som löper längs hela tummen?
Vanten vittnar om bondesamhällets knappa villkor och om hur man med stor omsorg tog tillvara det man ägde.
Denna vante har förmodligen varit en finvante som så småningom blev utsliten, man repade upp det utslitna, plockade upp maskorna på den del som fortfarande kunde användas och stickade helt enkelt en ny vante. Garnet är snarlikt det gamla, men man ser ändå en tydlig färgskiftning. Kanske har man använt egen ofärgad ull från gårdens bruna får.
Den nystickade delen av vanten fick inte de dekorationer som var vanliga på herrvantarna utan fick bli helt enfärgade.
Vantarna är stickade i tvåändsstickning som ger en mycket tät och slitstark kvalitet – utmärkt för karga vintar och långa arbetsdagar i skogen.