Konstigt att jag har så svårt att bli riktigt klar med mina arbeten. Jag brukar tröttna när jag kan föreställa mig det färdiga resultatet, då är det inte så spännande längre. En klok lärare sade en gång ”Man tycker att något är intressant så länge det finns ett problem. Löser man problemet brukar intresset försvinna”. Jag tog nog till mig detta eftersom det stämmer utmärkt på mig.
Nu har jag i alla fall gjort klart denns sjal i handspunnet garn från långfibrig gobelängull. Den var egentligen lättstickad, men att fästa trådar och blocka tillhör det ointressanta.
Jag stickade först en trekant i rätstickning, från spetsen och uppåt, och ökade en maska i början på varje varv, tills garnet tog slut.
Sedan stickade jag fast en uddspets i svart garn av samma ull.
Garnet är resultat från en kurs i spinning på Sätergläntan för ett par år sedan. Vi övade oss att karda långfibrig ull så att fibrerna kom att ligga parallellt.
Det är inte helt enkelt när kardorna är mycket kortare än ullen.