15
okt 23

En gammal lampa får nytt liv

Mitt engagemang i föreningen Skapande Broderi fortsätter. Jag är nu inne på mitt åttonde år i styrelsen. Under hela 2023 samarbetar vi med Strindbergsmuseet. Vår första uppgift handlade om Strindbergs sista hem, som ligger på Drottninggatan i Stockholm. Det resulterade i en utställning på temat ”Jugend i vår tid”.

Strindberg var mycket förtjust i jugendstilen och hela hemmet präglas av det. Jag fastnade för lampan över matsalsbordet.

Lampan ovanför matbordet i Strindbergs hem. Bild från Strindbergsmuseets webbplats.

Jag hade en gammal sliten lampa som följt mig genom livet. Historien om lampan börjar redan på 60-talet i Örebro. Den inhandlades på en loppis för 5 kr och hängde först i mitt tonårsrum, sedan i studentrummet i Uppsala och slutligen i min första lägenhet i Stockholm. Därefter följde en rad vinds- och källarförråd, eftersom min familj helst ville slippa se den. Så nu efter ungefär 60 år, när tyget blivit så skört att det riskerade falla sönder bara man tar i det, kom äntligen det rätta tillfället att åter ta den i bruk.

En gammal sliten lampa klädd med mycket skört sidentyg


Nu skulle det gamla sköra sidentyget tas bort och stommen skulle lindas med tygremsor. Det visade sig att den som ursprungligen klätt lampskärmen hade gjort ett bra jobb och stommen kunde behållas som den var.

Allt gammalt tyg är borta. Stommen lindad med bruna bomullsband och remsor av originaltyget. Jag täckte det röda med vita remsor.

Så till min idé. Återbruk tillhör ju vår tid, likaså en ljusare färgskala. Äntligen fick jag även bruk för svärmors efterlämnade broderier, som ingen annan än jag ville bevara. En del var slitna och fläckiga, men det gjorde det lättare att klippa i dem. Några var inte färdigbroderade. Jag kunde välja de bästa bitarna.

Broderierna klipptes i sektioner som passade lampskärmen.
Varje sektion stabiliserades med ett vitt bomullstyg. De syddes fast i bomullsbandet på stommen sektion för sektion. Vissa skarvar täcktes slutligen av bårder klippta ur broderierna .
Det var svårt att sammanfoga de olika sektionerna i toppen på lampan på ett snyggt sätt. De täcktes med ett motiv från broderierna och här gjorde jag mitt enda egna broderi, ett engelskt hål för sladden.
Så här ser lampan ut när den är klar.

Kommentarer:
– Tyget på en lampskärm måste spännas hårt. Det var svårt med linnet i broderierna. Det vill gärna töja sig. Bomullstyget jag använde för att stabilisera räckte inte. Om jag så småningom klär om ytterligare en lampskärm på liknande sätt ska jag stabilisera tyget med tunn vliselin.
– Jag var också orolig att klippkanterna på broderierna skulle fransa upp sig. Därför penslade jag bokbindarlim på kanterna, vilket blev både kladdigt och klumpigt. Min oro visade sig vara obefogad så jag slutade med limmet.
– Undrar du vad ett ett engelskt hål är? Här finns en bra beskrivning -> https://broderibloggen.se/?p=161

Jag är så nöjd med att denna lampa fått ett nytt liv och kan komma till användning igen, trots att tyget borde varit lite bättre spänt. Gillar också att några av svärmors broderier inte längre behöver ligga i en låda.


27
nov 22

På banan igen

Jag har under en längre tid haft problem med denna hemsida. Det var en uppdatering som gick snett. Nu är det äntligen fixa.

Det har varit en hektisk tid i vår broderiförening, Skapande Broderi Stockholm pga att vi firat 10-årsjubileum med flera utställningar. Jubileumsåret avslutas med en utställning i Skogås och där visar jag mina stygnövningar som upptar en stor del av inläggen på denna blogg.

Välkommen till vernissagen, den 3 december. Utställningen stänger den 18 januari, med juluppehåll under tiden 18 december till 9 januari.


18
sep 19

Spår av medeltida liv – Särken är klar

Idag lämnar jag in särken till Historiska museet. Det är ett led i samarbetet mellan museet och föreningen Skapande Broderi Stockholm. Det blir en curerad utställning senare i höst där våra broderier kommer att hängas i museets medeltidsutställning.

Museet kommer att göra ett urval av inlämnade verk. Man har två kriterier för bedömningen. De verk som bäst kompletterar/kommenterar museets medeltidsutställning väljs i första hand, sedan handlar det också om hur mycket plats verket kräver i utställningshallen. Jag kanske inte skulle ha gjort ett så stort verk.

Motivet färdigt med tioägg av skuggor

Motivet färdigt med tillägg av skuggor, som saknades i mitt förra inlägg.

Även halsringningen broderades.

Även halsringningen broderades. Det visade sig vara svårt att pressa tyget helt slätt. Kanske ett dygn i ett fuktigt badrum eller en lätt dusch i duggregn skulle lösa problemet. Men det finns inte tid för det just nu.

Hela särkem är handsynd. Till sömmarna och stickningar valde jag moulinegarn

Hela särken är handsynd. Till sömmarna och stickningar valde jag moulinegarn. Eftersom axelsömmarna är raka hänger det ner i sidorna när plagget hänger på en klädhängare.

Det har varit ett riktigt roligt projekt. Ull är ju mitt favoritmaterial för såväl   broderi och sömnad som för stickning. Jag gillar också motivet. Det skulle kunna utvecklas, men just nu är jag nöjd med hur det blev. Däremot är modellen snyggare på en galge än på kroppen. Det känns mer som ett enmanstält än en klänning, när jag tar på mig den. Det kanske blir några förändringar av modellen när jag får tillbaka särken från museet.

Två tidigare inlägg om arbetet finns Spår av medeltida liv->och Spår av medeltida liv – fortsättning->.


04
sep 19

Spår av medeltida liv – fortsättning

Nu är det redan den 4 september och jag har bra tempo i broderiet. Sedan sist har jag hunnit med två resdagar och en helgkurs i tovning på Handarbetets vänner. Trots det har arbetet med särken gått framåt. Två veckor kvar till den 18:de, det bör fungera.

Jag planerade en ändring av särkens axelparti för bättre passform och sydde en toile. Det blev inte bra. Den satt visserligen bra över axeln men ärmvinkeln blev konstig. Plagget förlorade sin karaktär så jag återgick till originalutförandet.

imageTyget är smidigt och lätt att arbeta med. Jag har klippt ut fram- och bakstycket och broderat huvudmotivet på framstycket men väntar med kilarna tills broderiet är klart.

Nu funderar jag på om jag ska sy hela plagget för hand eller använda symaskinen. Tiden får avgöra hur jag gör.

Så här gjorde jag med broderiet på framstycket:
En pappersmall användes för mönsteröverföringen. Jag lade den mitt fram på tygdelen och ritade med min favoritstiftpenna från SewLine. Pennan har ett tunt och fint stift av krita och ger en distinkt linje, som inte sitter länge på tyget. Jag hann i alla fall brodera konturerna innan linjerna var borta. Först högdagrar, sedan skuggor med klyva efterstygn, enligt inspiration från Jude Hill som jag skrivit om i tidigare inlägg.

image

Bilden visar konturerna och en del av fyllningen med schattersöm.

Jag syr med ett trevligt garn, Soraya från Nordiska. Det tillverkas inte längre, men man kan ibland hitta det på Tradera. Garnet påminner om redgarn men är något tjockare och lite lösare spunnet. Det fyller bra utan att bli ”fluffigt”.

Schattersöm syr jag på mitt eget sätt med långa och korta stygn som är lite oregelbundna. Jag varierar längden på stygnen. Med korta stygn på avigsidan kommer merparten av tråden att ligga på framsidan (ungefär samma princip som enkelsidig plattsöm).

Broderiet nästan klart. Det ska kompletteras med några fler skuggor.

Broderiet nästan klart. Det ska kompletteras med några fler skuggor.


Min förenings samarbete med museer i Stockholm ger tillgång till en ny och inspirerande motivkrets. Att broderierna ska ställas ut innebär också att jag gör klart även om jag stöter på problem och hinder under resans gång. Besök föreningens galleri om du vill se resultatet av vårt förra projekt på Historiska museet.


22
aug 19

Spår av medeltida liv

Nu drar det ihop sig till höstterminsstart i min broderiförening Skapande Broderi Stockholm. Redan den 18 september är det inlämning av broderier till en utställning på Historiska museet.

Ännu har jag inte påbörjat det praktiska arbetet, men idag sätter jag fart. Även om det inte blivit så mycket sömnad så har jag planerat, tänkt och skaffat material.

Vi arbetar alltså med medeltidstema i samarbete med Historiska museet. Vår uppgift är att ge en broderad kommentar till museets medeltidsutställning.

Jag har fastnat för en kopia av en särk och ett dekorerat stenkärl.

image

Särk i ull, treskaftad kypert med kilar i sidorna, mitt fram och mitt bak samt under ärmarna.

image

Kärlet vet jag inte så mycket om än. Gillade det vackra mönstret. Måste ta reda på mer.

Så här långt har jag kommit hitintills:
– Valt inspirationsobjekt.
– Planerat ändringar av särkens axelparti för bättre passform.
– Köpt ett smidigt och fint kläde på Historiska Rum i Visby.
– Planerat hur mönsteröverföringen ska ske, där sommarens kurs i Påsöm på Mora Folkhögskola gav några nya infallsvinklar.
(Garn finns redan i överflöd. Det gäller bara att välja rätt.)

Jag har alltså allt som behövs för en rivstart.


05
aug 19

Mer Jude Hill och fortsättning på mitt eget försök

Fram och baksida

Fram och baksida

Här ser vi hur Jude Hills broderi från förra blogginlägget utvecklats.

Baksidan är intressant där överflöd från två lager är bortklippta, det schacmönstrade och applikationen med ögat.


Jag fortsätter med min egen vävda bakgrund med småmotiven. För att komma vidare har jag skannat in broderiet, skrivit ut på papper och därefter ritat in tänkbara förändringar.

Första intrycket är att det är rörigt. Det finns inget fokus och man vet inte var man ska fästa blicken. Det blir särskilt tydligt på pappersbilden som också visar skuggorna från quiltstygnen.

En mörkare kontur runt figurerna skulle ”lyfta” dem från bakgrunden. Att sammanbinda dem leder också blicken. Jag är kluven när det gäller det nedre vänstra hörnet. Måste fundera lite till.

image

En pappersutskrift att kladda på för att testa olika lösningar

Det blev en konturlinje med klyvsöm på Jude Hills vis. Hon syr klyvsöm med efterstygn i stället för med stjälkstygn. Det är betydligt lättare att sy och ger dessutom rakare och mer distinkta linjer.

Det blev både kontursöm runt motiven samt linjer som sammanbinder dem till spretiga figurer.

Det blev både kontursöm runt motiven samt linjer som sammanbinder dem till spretiga figurer.

Så här ser broderiet ut när det är klart.

image

Till sist monterade jag broderiet som ficka på en blus. Broderiet tål maskintvätt på 60 grader så det kommer att kunna tvättas på samma sätt som blusen.

Monterat med små huller om bullerstygn.

Monterat med små huller om bullerstygn i brodyrbandet runt fickan på båda sidor om vågmönstret.


03
aug 19

Jude Hill inspirerar

Jag har läst Jude Hills blogg Spirit Cloth från första inlägget från oktober 2006 till idag. Inspirerande läsning, där man får följa hennes arbete i långsam takt. Det handlar om en personlig form av quiltning, som utvecklas i moduler snarare än i traditionella quiltingblock. Det är en blandning av applikation och lapptäckesteknik. Arbetet utvecklas stegvis. Så småningom upptäcker man hennes metod, som är både genomtänkt och konsekvent.

Jude bjuder generöst på såväl process som tekniska lösningar.  Jag har fastnat för flera av hennes idéer.

Ett typiskt verk av Jude Hill med många av hennes kännetecken

Ett typiskt verk under arbete av Jude Hill med många av hennes kännetecken.

Bilden ovan visar tydligt en lager-på-lagermetod. Jude börjar med att fästa ett tyg på en stabiliserande bakgrund med Glue Stitch. Det är ett förstygn/tråckelstygn med ett långt tygn på baksidan och ett litet knappt synligt stygn på rätsidan. Tråden är mjuk bomullstråd ton i ton med tyget, t ex en tråd moulinégarn. Hela ytan fästs fast mot bakgrundstyget. Detta är själva basen för det fortsatta arbetet.

I exemplet ovan har arbetet startat med ett schackmönstrat lager sammanflätat av ljusa och mörka remsor. Vid första anblicken kan man tro att det är kvadratiska lappar i mörka resp ljusa tyger som bildar mönstret men i stället är det remsor som vävts samman. De råa kanterna kännetecknar också Jude Hills verk.

Med många lager tyg finns risk att det blir för tjockt och klumpigt. Judes lösning är att klippa bort så mycket som möjligt från baksidan.

Det centrala motivet byggs sedan ut åt sidorna med fler lappar, applikationer och broderistygn och i detta fall med lösa tvinnade fransar.


Inspirerad av flättrekniken lekte jag lite med några överblivna oregelbundna remsor av lakansväv, fäste hjälpligt med ”Glue Stitch”, dekorerade med några små figurer i plattsöm och quiltade allt mot ett bakgrundstyg samt lade till en ram av brodyrband.

image

Ett första försök med sammanvävda remsor, råa kanter, Glue Stitch och quiltsöm.

Sedan tvättade jag stycket i tvättmaskinen på 60 grader och torkade i torktumlaren för att se hur framför allt de råa kanterna skulle bete sig. Så här långt gillar jag resultatet.

Nu funderar jag på hur/om jag ska fortsätta. Kanske en konturlinje runt figurerna för att ”lyfta” motiven. Förstyg eller något som förenar den vågiga brodyrramen med det övriga motivet saknas. Sedan kanske figurerna behöver bindas samman.


 

 


02
aug 19

Nästa år i Näset, rapport del 4

Den sista delen av rapporten från kursen i tvåändsstickning i Näsets bystuga handlar om ett studiebesök i Mora samt några ord om kommande kurs.

Ett par veckor före kursstart fick jag ett trevligt telefonsamtal från Carin Appelqvist, erfaren tvåändsstickare som producerat flera studiematerial om tvåändsstickning. Hon erbjöd kursen att komma på studiebesök. Vi besökte Carin i hennes vackra hem i Mora. Hon hade dukat upp flera bord med tvåändsstickat och berättade om experiment, garnval och tekniker.

image

Det fanns så mycket att se, olika material, olika tekniker. Vanten längst ner är en Orsavante med den typiska vida kragen

image

Carin experimenterar gärna med olika garntyper och kvaliteter, ull förstås men också silke och lin

Bland allt som fanns att titta på visar jag ett urval från sådant jag själv fastnade för.

Intressanta små prickar

Intressanta små prickar

Mössor som konstruerat från ett pannband i ”vanlig” stickning där maskor plockats upp i kanten för att sedan sticka kullen i tvåändsstickning

image

Här måste jag fundera en god stund för att klura ut hur randningen efter uppläggningen åstadkommits. Lägg också märke till de små krusen efter den bredare mönsterbården

Samma mönsteridé som ovan med variation

image

Ytterligare en variant på samma tema

image

Mudden i denna vante är ett reliefmönster i ”vanlig” stickning som passar väl ihop med den i övrigt tvåändsstickade vanten

Carin har särskilt intresserat sig för djupmaskor och har skrivit ett instruktionshäfte som finns att köpa på Slöjdmagasinet HÄR->

image

Omslagsbild till häftet om djupmaskor. Vi fick se alla provlappar på djupmaskor som ligger till grund för instruktionshäftet

image

Änkans vantar med tre ringar på fingret. Vantarna är stickade med djupmaskor. Det ser nästan ut som resårstickning men resår kan inte stickas med tvåändstekniken

image

Tumvantar med djupmaskor

 

Tack och adjö för denna gång

Kursen avslutades med ett utvärderande samtal. Var och en berättade vad man lärt sig och vad som gjort intryck under veckan. Därefter samtalade vi om önskemål inför kommande kurs.

”Årets vante” har blivit ett begrepp. En av kursdeltagarna tar med sig ett exempel från kursen och introducerar detta i sin lokala stickgrupp som årets vante. I år blir det experiment med de personliga mönster som beskrevs i rapportens första del. Det ska bli intressant att se vad kursdeltagarna hittat på.

När det gäller tema för nästa års kurs framfördes önskemål om ”Djupmaskor på Carin Appelqvists vis” samt hur färg och färgväxlingar påverkar ett mönster.

Öppet hus under ett eftermiddagspass gav oss också ett uppslag inför kommande kurser. Årets öppet hus besöktes av en kvinna som hade en hel väska med tvåändsstickat att visa, både överraskande och inspirerande. Detta gav oss tanken att i stället för ett öppet hus inbjuda till Stickkafé en eftermiddag. Vi skulle kunna mötas kring samtal om stickning i allmänhet och tvåändsstickning i synnerhet. Det finns säkert många stickare i bygden som inte vill eller kan gå en hel kurs men ändå önskar träffas till en trevlig stickstund och visa upp vad man har på stickorna.

Vi ses igen nästa år i Näset!

Information om nästa års kurs hittar du på Näsets Bystugeförenings hemsida HÄR->


29
jul 19

15 år med tvåändsstickning i Näset, rapport del 3

I år firade kursen i Näset 15 år. Vi uppmärksammade det genom ett samarbete med Ore hembygdsförening och en inbjudan till Öppet hus.

Vi fick låna in herr- och damvantar från Ore hembygdsföreningens magasin samt sockor och ett par handkåkar. Dessutom bidrog en av kursdeltagarna, Mona Grälls, med handkåkar och herrvantar från den egna familjens gömmor.

image

Handkåkar med krusmönster och kavelfrans. Tillhör männens oredräkt.

image

Mansvantar till högtidsdräkten. Färgställning och mönster är typiska, men mönsterbårderna kan variera från vante till vante.

Under åren har kursen vid flera tillfällen besökt hembygdsförening och tagit del av samlingarna. Se exempel fler på traditionell stickning från Ore i tidigare inlägg på bloggen HÄR ->

image

Damvantar från Ore från klädkammaren i Norrboda Gammelstan.

Ett återkommande inslag i kurserna är besöket på Gammelstan i Norrboda under hembygdsföreningens hantverksdag. Vi bidrar med tvåändsstickning men många fler hantverk visas, såsom bandvävning, knyppling, repslagning mm. I år lades särskilt fokus vid linberedning. Läs om Ore hembygdsförening HÄR ->

Norrboda Gammelstan. Bild från Ore hembygdsförenings Facebooksida.

Norrboda Gammelstan med anor från 1600-talet. Bild från Ore hembygdsförenings Facebooksida.

image

Kursdeltagare visar tvåändsstickning

image

En Sollerövante under arbete samt kopia av kyrkvantar från 30-talet.

Kursdeltagare visar tvåändsstickning.

Kursdeltagare visar tvåändsstickning.

image

Kerstin Danielsson visar kardning av ull från de egna Värmlandsfåren, som har sitt sommarbete i Näset. Ullen ger fint Z-tvinnat garn i vackra naturfärger lämpligt för tvåändsstickning.

Nästa inlägg blir den sista rapporten från kursen och handlar om ett uppskattat studiebesök samt utvärderingsamtalet med tankar inför kommande kurser.

image

Massor med tvåändsstickat. Studiebesök i ett vackert morahem.


18
jul 19

Tvåändsstickning i Näset 2019, rapport del 2

Vad kan man lära sig under en 4-dagarskurs i tvåändsstickning?

Här fortsätter rapporten från förra inlägget om inspirationsdagarna/kursen om tvåändsstickning i Näsets bystuga, vecka 28, år 2019. Denna del av rapporten handlar främst om kursens nybörjare.

De flesta av nybörjarna ville påbörja ett par vantar som första projekt. Först måste man lära sig uppläggning, som kan upplevas komplicerat. Men när man väl behärskar uppläggning förstår man huvudprincipen för tvåändsstickning.

image

Ett första tvåändsstickat alster på gång som visar uppläggning med lila bindetråd, avigvarv för att kanten inte ska rulla sig, slätstickning med räta maskor samt två varv med krusmaskor sk kedjegång.

Tvåändsstickning är inget för den som har bråttom. Man ska sticka fast och tätt. Om du ställer vantstickningen på ett bord med stickorna nedåt ska den kunna stå upprätt som i bilden nedan.

image

Ytterligare en vante. I detta fall med fyra krokvarv. Därefter ökning för tummen och längst ner till höger syns tråden som håller tummaskorna på plats under tiden som resten av handen stickas.

image

Här ser vi ett typiskt exempel där man använder två färger för maskorna. Avigvarven bildar en fläta, eftersom man snor trådarna om varandra på olika sätt i de båda varven. Bindetråden i uppläggningen är diskret vit, så att flätan kan spela huvudrollen. Vi ser också att ökningen för tummen just börjat.

image

Om man inte vill starta med tvåändsstickningens svåraste moment, uppläggningen, kan man sticka en vanlig resårmudd och därefter träna på slätstickning. Här testas även två mönsterbårder vid sidan om tumökningen, en rad med så kallade o:n samt en zigzag-bård med orevanten som förebild.

image

I stället för att starta ett stort projekt såsom vantar kan det vara klokt att testa tvåändsstickningens möjligheter i en provlapp.

Kursinnehållet för nybörjare handlar främst om tvåändsstickning i ett nötskal, uppläggning samt de fyra masktyperna; räta- och aviga maskor, krokmaskor samt djupmaskor.

Vi talat också om krav på garn och stickor samt principerna för att utforma en vante efter den egna handen.

Sedan är det bara att hålla stickorna varma tills tekniken sitter i händerna och du kan sticka en vante framför TV:n.

Även nästa inlägg kommer att handla om tvåändsstickningsdagarna.