Gårdagen bjöd på en högintressant sammankomst på Etnografiska museet som handlade om Indigo, Japan och Jeans. Min kurskamrat, Maria, från både broderi- och shiborikurs på Handarbetets vänner har skrivit en fyllig rapport på sin blogg. Jag hänvisar till den för dig som vill veta mer.
Som brodös gladde jag mig särskilt åt bilden från en nålfest, där man högtidligen begraver uttjänta synålar i Tofu. Nålar måste ha en särställning i Japansk kultur och gamla trasiga eller utslitna nålar är inget man slänger hur som helst.
Dagen avslutades med en föreläsning om jeans och jag stärktes i min förvissning om att utslitna jeans inte bör hamna i soptunnan. De kan lagas på det mest fantastiska sätt, klippas i trasor och vävas till vackra mattor eller klippas i lappar som sedan sammanfogas till nya plagg.
Efter gårdagens sammankomst har mina tankar snurrat kring möjligheten att förena mina båda intressen för odling och textil. Vi fick lära oss att den Japanska indigoplantan måste fermenteras för att färgen ska frigöras. Fermenteringsprocessen sänker PH-värdet avsevärt och när man kommit ner till PH 13 är det dags att sätta igång. Då kommer jag naturligtvis att tänka på, att fermentering pågår ständigt i mitt kök, eftersom jag fermenterar matavfall till bokashi, som sedan blir en utmärkt trädgårdskompost. I somras fermenterade jag även ogräsrens och gräsklipp. Tänk om man kan göra på samma sätt med den japanska indigoplantan? Indigoplantan är ganska lättodlad, det är sedan problemen uppstår och kunskapen fattas. Jag har faktiskt odlat indigo för några år sedan men lyckades aldrig få fram någon färg att tala om. Nu längtar jag redan till nästa odlingssäsong, så att jag får testa igen.
Fröer till indisk indigo finns hos impecta.se och bokashiströ hos bokashi.se.
