Bland garner, trasor och trådar Man tager vad man haver och gör så gott man kan.

Idag lämnar jag in särken till Historiska museet. Det är ett led i samarbetet mellan museet och föreningen Skapande Broderi Stockholm. Det blir en curerad utställning senare i höst där våra broderier kommer att hängas i museets medeltidsutställning.

Museet kommer att göra ett urval av inlämnade verk. Man har två kriterier för bedömningen. De verk som bäst kompletterar/kommenterar museets medeltidsutställning väljs i första hand, sedan handlar det också om hur mycket plats verket kräver i utställningshallen. Jag kanske inte skulle ha gjort ett så stort verk.

Det har varit ett riktigt roligt projekt. Ull är ju mitt favoritmaterial för såväl   broderi och sömnad som för stickning. Jag gillar också motivet. Det skulle kunna utvecklas, men just nu är jag nöjd med hur det blev. Däremot är modellen snyggare på en galge än på kroppen. Det känns mer som ett enmanstält än en klänning, när jag tar på mig den. Det kanske blir några förändringar av modellen när jag får tillbaka särken från museet.

Två tidigare inlägg om arbetet finns Spår av medeltida liv->och Spår av medeltida liv – fortsättning->.

Nu är det redan den 4 september och jag har bra tempo i broderiet. Sedan sist har jag hunnit med två resdagar och en helgkurs i tovning på Handarbetets vänner. Trots det har arbetet med särken gått framåt. Två veckor kvar till den 18:de, det bör fungera.

Jag planerade en ändring av särkens axelparti för bättre passform och sydde en toile. Det blev inte bra. Den satt visserligen bra över axeln men ärmvinkeln blev konstig. Plagget förlorade sin karaktär så jag återgick till originalutförandet.

Tyget är smidigt och lätt att arbeta med. Jag har klippt ut fram- och bakstycket och broderat huvudmotivet på framstycket men väntar med kilarna tills broderiet är klart.

Nu funderar jag på om jag ska sy hela plagget för hand eller använda symaskinen. Tiden får avgöra hur jag gör.

Så här gjorde jag med broderiet på framstycket:
En pappersmall användes för mönsteröverföringen. Jag lade den mitt fram på tygdelen och ritade med min favoritstiftpenna från SewLine. Pennan har ett tunt och fint stift av krita och ger en distinkt linje, som inte sitter länge på tyget. Jag hann i alla fall brodera konturerna innan linjerna var borta. Först högdagrar, sedan skuggor med klyva efterstygn, enligt inspiration från Jude Hill som jag skrivit om i tidigare inlägg.

Jag syr med ett trevligt garn, Soraya från Nordiska. Det tillverkas inte längre, men man kan ibland hitta det på Tradera. Garnet påminner om redgarn men är något tjockare och lite lösare spunnet. Det fyller bra utan att bli ”fluffigt”.

Schattersöm syr jag på mitt eget sätt med långa och korta stygn som är lite oregelbundna. Jag varierar längden på stygnen. Med korta stygn på avigsidan kommer merparten av tråden att ligga på framsidan (ungefär samma princip som enkelsidig plattsöm).

Min förenings samarbete med museer i Stockholm ger tillgång till en ny och inspirerande motivkrets. Att broderierna ska ställas ut innebär också att jag gör klart även om jag stöter på problem och hinder under resans gång. Besök föreningens galleri om du vill se resultatet av vårt förra projekt på Historiska museet.