Idag lämnar jag in särken till Historiska museet. Det är ett led i samarbetet mellan museet och föreningen Skapande Broderi Stockholm. Det blir en curerad utställning senare i höst där våra broderier kommer att hängas i museets medeltidsutställning.
Museet kommer att göra ett urval av inlämnade verk. Man har två kriterier för bedömningen. De verk som bäst kompletterar/kommenterar museets medeltidsutställning väljs i första hand, sedan handlar det också om hur mycket plats verket kräver i utställningshallen. Jag kanske inte skulle ha gjort ett så stort verk.
Motivet färdigt med tillägg av skuggor, som saknades i mitt förra inlägg.
Även halsringningen broderades. Det visade sig vara svårt att pressa tyget helt slätt. Kanske ett dygn i ett fuktigt badrum eller en lätt dusch i duggregn skulle lösa problemet. Men det finns inte tid för det just nu.
Hela särken är handsynd. Till sömmarna och stickningar valde jag moulinegarn. Eftersom axelsömmarna är raka hänger det ner i sidorna när plagget hänger på en klädhängare.
Det har varit ett riktigt roligt projekt. Ull är ju mitt favoritmaterial för såväl broderi och sömnad som för stickning. Jag gillar också motivet. Det skulle kunna utvecklas, men just nu är jag nöjd med hur det blev. Däremot är modellen snyggare på en galge än på kroppen. Det känns mer som ett enmanstält än en klänning, när jag tar på mig den. Det kanske blir några förändringar av modellen när jag får tillbaka särken från museet.
Två tidigare inlägg om arbetet finns Spår av medeltida liv->och Spår av medeltida liv – fortsättning->.